En spännande del
av Sveriges historia

Om Östanå Slotts väggar kunde tala skulle man förmodligen bita på naglarna mer än en gång.

Den nuvarande slottsbyggnaden byggdes 1791-94, under den omvälvande period när kung Gustav III mördades på Operan och den svenska historiska kartan några år senare ritades om: sedan Finland förlorats i ännu ett krig mot Ryssland satte Sverige punkt för kapitlet som krigisk stormakt och påbörjade istället vägen till det moderna Sverige.

Öster om Loån

Men Östanå Slotts rötter går mycket längre tillbaka än så. Namnet kommer från dess läge öster om Loån, som är Losjöns utflöde till Östersjön och gården låg ursprungligen i en skogsbacke norr om det nuvarande slottet.

Som den äldsta sätesgården i trakten går faktiskt dess historia tillbaka ända till medeltiden, även om säteriet Östanå inte omnämns i skrift förrän 1433. Det var då i riksrådet Anders Isaksson Banérs ägo och gick därefter i arv inom släkterna Banér, Bååt, Fleming och Wrede.

Stormaktspalatset

Det var det kungliga rådet Fabian Wrede som på 1680-talet lät uppföra det ståndsmässiga herresäte av trä som på 1690-talet avbildas i Erik Dahlberghs praktverk ”Suecia antiqua et hodierna”.

Detta skulle avbilda stormakten Sveriges alla städer, slott och herresäten på ett sätt som framförallt skulle imponera på främmande makters sändebud och andra betydelsefulla internationella personer. ”Utlänningarna böra få se, huru mycket stort och vackert finnes inom vårt fädernesland”, som Dahlbergh själv skrev i sin ansökan om kungligt privilegium för att åstadkomma verket.

Det Östanå som avbildas i ”Suecia antiqua et hodierna” visar en storslagen slottsmiljö med huvudbyggnad, flyglar och paviljonger – allt omgivet av en vidsträckt barockträdgård som närmast kunde föra tankarna till den franska ”solkungen” Ludvig XIV:s mer privata ”fritidsslott” Château de Marly en knapp mil från Versailles.

Idealiserad bild

Den ståtliga trädgårdsanläggningen ritades troligen av arkitekten Johan Hårleman, vars ritningar finns bevarade i Sueciasamlingen i Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Vem som var arkitekt för huvudbyggnaden är mer osäkert. Erik Dahlbergh utförde några fasadritningar, vilket tyder på att han kan ha varit delaktig som arkitekt för Östanå - men även Nicodemus Tessin d.ä. eller Mathias Spihler uppges som möjliga upphovsmän.

Hursomhelst är Dahlberghs kopparstick över Östanå Slotts barockpark med största sannolikhet något idealiserat och överdrivet. Förmodligen bygger de på Johan Hårlemans ritningar, som troligen aldrig genomfördes fullt ut.

Ryssarna bränner Östanå

Det pampiga barockpalatset Östanå blev dock inte särskilt långvarigt. Efter det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava och Karl XII:s död 1718 härjades den svenska Östersjökusten av den ryska flottan i syfte att tvinga fram svenska eftergifter i fredsförhandlingarna. Den 17 augusti kom en rysk armégrupp till Östanå Slott och brände ner det till grunden.

Östanå gick efter den ryska skövlingen i arv till släkterna Sparre och Meijerfeldt. På 1730-talet uppfördes de två timrade flygelbyggnader som fortfarande står kvar, men det skulle dröja ända till 1794 innan den nuvarande slottsbyggnaden stod klar.

Det nuvarande slottet byggs

Slottets dåvarande ägare, köpmannen Simon Bernhard Hebbe, ägde även Tynnelsö slott i Mälaren samt Östanås granngård Mälby. Det var han som i Östanå lät uppföra dagens ståndsmässiga herresäte i nyklassisk stil, efter ritningar av arkitekten och slottsmurmästaren Johan Daniel Degenaer i samarbete med den franska arkitekten Louis Jean Desprez.

År 1800 instiftade Hebbe ett fideikommiss av Östanå och Mälby, vilket innebar att godsen alltid testamenterades till den förstfödde inom släkten Hebbe. Egendomen ärvdes 1808 av hans dotter Christina Hebbe och gick genom giftermål vidare till släkterna Fredenheim och Boström. Nämnas kan att Erik Gustaf Boström under åren 1891–1900 och 1902–1905 var Sveriges statsminister.

Från slott till lägenheter

Östanå Slott var i familjen Boströms ägo fram till 2006, då det såldes till ett bolag som planerade att bygga 100 lägenheter i den nära 14 hektar stora slottsparken. Dessa planer realiserades dock aldrig och slottet stod under några år obebott innan Jens Lackmann 2017 tillträdde som ny ägare och började förverkliga de planer som nu har resulterat i omvandlingen från slott till spektakulära bostadsrättslägenheter.